# We are Sverige: dialogprocesser för inkludering

*2026-11-08*

> We are Sverige var Interpeaces uppföljare till Tensta-studien. Här går vi igenom dialogprocesserna i fyra svenska orter och slutsatserna för inkludering.

We are Sverige var ett nationellt initiativ för dialog och samhällsgemenskap som fredsorganisationen Interpeace genomförde under 2015 och 2016. Satsningen byggde vidare på erfarenheterna från pilotprojektet i Tensta och syftade till att undersöka vad som skapar verklig inkludering i det svenska samhället, sedd ur invånarnas egna perspektiv.

## Bakgrunden till We are Sverige

Efter social oro och protester i flera svenska förorter under 2012 och 2013 inledde Interpeace ett pilotarbete i Stockholmsförorten Tensta. Detta arbete dokumenterades i studien Voices from Tensta och den tillhörande filmen Dreams from Tensta. Lärdomarna från projektet visade att boende, och i synnerhet unga, ville bli delaktiga i diskussioner om sin egen närmiljö i stället för att enbart betraktas som ett samhällsproblem. Den som vill förstå grunden för detta pilotprojekt kan läsa vår genomgång av [Tensta-studien](https://interpeace.se/artiklar/tensta-studien).

För att inte stanna vid ett enskilt pilotområde valde Interpeace att skala upp metodiken till en bredare nationell nivå. Genom initiativet We are Sverige ville organisationen pröva om erfarenheter från internationellt fredsbyggande i konfliktzoner kunde tillämpas för att stärka den sociala sammanhållningen i ett etablerat och fredligt välfärdsland.

## De fyra orterna i undersökningen

Under perioden från september 2015 till mars 2016 genomfördes fältstudier och strukturerade samråd på fyra olika platser i landet. Urvalet gjordes medvetet för att fånga upp röster från miljöer med helt olika socioekonomiska och demografiska förutsättningar:

1. **Tensta i Stockholm:** Ett miljonprogramsområde med hög andel utlandsfödda invånare och en lång historia av civilt engagemang kombinerat med socioekonomiska utmaningar.
2. **Rosengård i Malmö:** En stadsdel i Skåne som ofta stått i centrum för debatten om segregation och integration.
3. **Älvsjö i Stockholm:** En stadsdel med en socioekonomisk profil och demografi som ligger mycket nära det nationella genomsnittet i Sverige.
4. **Luleå i Norrbotten:** En residensstad i norr med andra geografiska avstånd, lokal arbetsmarknad och invånarsammansättning.

Totalt deltog över 200 personer i samtalen. Bland deltagarna fanns högstadieungdomar, unga vuxna, avhoppare från kriminella gäng, föräldrar, lokala kvinnoorganisationer, poliser, lärare och kommunala tjänstepersoner.

## Metoden bakom We are Sverige

Den metodiska grunden i We are Sverige byggde på handlingsorienterad och deltagande forskning. I stället för att en extern expertgrupp presenterade färdiga åtgärdsförslag, skapades neutrala samtalsrum där grupper med olika bakgrunder kunde mötas på lika villkor.

En viktig princip var att inte enbart fokusera på brister, problem och konflikter. Deltagarna fick i stället svara på frågor om vad som faktiskt fungerar i deras vardag, exempelvis vad de uppskattar mest med sitt bostadsområde och vad de själva gör för att få grannar att känna sig välkomna. Genom att kartlägga lokala resurser och kapaciteter kunde samtalen vändas från uppgivenhet till konstruktivt engagemang och lokalt ägarskap.

## Slutsatserna i rapporten From Margins to Mainstream

Resultaten från samtalen sammanställdes i rapporten *From Margins to Mainstream: Fostering Inclusion in Sweden*, som publicerades hösten 2016. Rapporten delar in förutsättningarna för ett inkluderande samhälle i tre bärande pelare:

- **Acceptans:** Känslan av att bli sedd och respekterad som en likvärdig medborgare, oavsett bakgrund eller postnummer.
- **Värdighet:** Rätten att bli bemött med tillit av samhällets institutioner, skola och rättsväsende, utan förutfattade meningar.
- **Mångfald och delaktighet:** Möjligheten att aktivt bidra till samhällets utveckling och att få sin röst hörd i beslut som påverkar det egna området.

Deltagarna vittnade om att den mediala bilden av förortsområden ofta skapar ett utanförskap i sig. När ett område stämplas som problematiskt påverkar det invånarnas självkänsla, lokala företagsetableringar och förtroendet för myndigheter.

## Vanliga frågor om projektet

**Vad var det huvudsakliga syftet med projektet?**
Målet var att identifiera vad som främjar och hindrar social inkludering i Sverige, samt att belysa vilken roll enskilda medborgare och lokalsamhällen kan spela för att motverka segregation.

**Vilken organisation ledde arbetet?**
Arbetet leddes av Interpeace, en internationell organisation för fredsbyggande med säte i Genève och en lokal representation i Stockholm under projektperioden.

**Hur togs resultaten vidare?**
Rapporten presenterades för beslutsfattare, myndigheter och organisationer inom civilsamhället. Den fungerade som ett diskussionsunderlag för hur metoder för lokal dialog och medborgardeltagande kan stärkas i svensk samhällsplanering.

## Lärdomar för lokalt fredsbyggande

Den viktigaste slutsatsen från initiativet är att social sammanhållning inte kan beordras fram uppifrån. Hållbar integration kräver att människor får ett verkligt inflytande över sin egen vardag och att dialogen mellan medborgare och beslutsfattare är kontinuerlig. Erfarenheterna visar att lokalsamhällen besitter en stor vilja och kapacitet att lösa sina egna utmaningar när de ges rätt förutsättningar och ett genuint lyssnande.