# Tensta-studien: vad Interpeace undersökte i förorten

*2026-11-07*

> Tensta-studien var Interpeaces pilotprojekt i en förort till Stockholm. Här går vi igenom hur det gick till, vad de boende berättade och vad som kom efter.

## Tensta-studien i korthet

Tensta-studien är namnet på Interpeaces pilotprojekt i Tensta, en förort till Stockholm. Projektet påbörjades hösten 2013 och presenterades i rapporten Voices from Tensta 2014. Syftet var att förstå varför spänningarna i förorten hade vuxit och vilka vägar som kunde minska dem. Studien byggde på samtal med boende, lärare, poliser, religiösa ledare, familjer och representanter för civilsamhället, inte på en färdig lösning utifrån.

Tensta är ett område med en stor andel invånare som är födda utomlands. Många svenskar uppfattar förorten som ett av de farligaste områdena i landet, och medierna har ofta beskrivit den negativt. Många boende säger samtidigt att de är stolta över sitt område och dess mångfald. Gapet mellan bilden utifrån och människors egna erfarenheter var en av de saker som Interpeace ville undersöka.

## Varför Interpeace gick till Tensta

Bakgrunden är oroligheter i förorten. Enligt Interpeaces egna material var Tensta med om sociala protester och upplopp 2012 och 2013. Organisationen beskriver de händelserna som ett tecken på bredare utmaningar i det svenska samhället, till exempel den växande klyftan mellan personer med och utan utländsk bakgrund.

Interpeace arbetar annars mest i länder som är drabbade av krig och konflikt. Organisationen menade att samma metoder, med inkluderande deltagande och lokalt ägarskap, kunde vara användbara även i Europa. Det var skälet till att man startade pilotprojektet i Tensta.

## Så gick studien till

Metoden bygger på samråd. Enligt rapporten Voices from Tensta genomfördes 27 fokusgruppsdiskussioner med ungefär 50 aktörer i området. Resultaten stämdes av med nyckelpersoner i området den 3 juni 2014.

För att nå unga använde Interpeace video. Ett antal ungdomar fick kameror och gjorde en kort dokumentär, Dreams from Tensta. Metoden kallas deltagande video, och idén är att de som berörs själva formar bilden av sin vardag.

## Vad de boende berättade

Rapporten pekar ut tre huvudsakliga utmaningar: identitet, marginalisering och socioekonomiska problem. Många av de unga beskrev Tensta som en plats de är stolta över, men också som en plats där de upplever att de inte blir lyssnade på.

Invånarna menade att politiker och myndigheter inte alltid förstår deras vardag. Enligt Interpeace gör bilden i medierna det svårare att attrahera företag och investeringar till området. Rapporten lyfter också förtroendet mellan unga och polisen. Enligt rapporten kan fler positiva möten utanför formella situationer minska spänningarna.

## Vad som hände efter pilotstudien

Efter pilotprojektet startade Interpeace en andra fas. Enligt organisationens material från 2016 engagerade den över 200 aktörer i landet i en dialog om hur ett mer inkluderande Sverige kan se ut. Initiativet kallades We are Sverige.

Tomas Amanuel, som arbetade som lokal facilitator för Interpeace i Sverige, var en av dem som förde arbetet vidare. Han växte upp i Tensta. Vid Almedalen framhöll han enligt Interpeace att människor måste involveras i lösningarna, inte bara i problemen.

## Vanliga frågor om Tensta-studien

**Vem gjorde Tensta-studien?**
Interpeace, en oberoende internationell fredsbyggande organisation med huvudkontor i Genève. Enligt organisationens rapport har den även ett kontor i Stockholm.

**Vad är skillnaden mellan rapporten och filmen?**
Rapporten Voices from Tensta sammanfattar samrådet och slutsatserna. Dreams from Tensta är en dokumentär gjord av ungdomar i området och visar deras egna berättelser.

**Är studien ett färdigt program?**
Nej. Den var ett pilotprojekt som prövade om metoden fungerade i Sverige. Resultatet användes som underlag för fortsatt arbete.

**Var kan jag läsa mer?**
Rapporterna och materialet finns på Interpeaces webbplats under Sverige-programmet.

## Att ta med sig

Tensta-studien är ett exempel på hur ett fredsbyggande arbetssätt kan användas i ett svenskt sammanhang. Lärdomen som Interpeace lyfte fram är att lösningar fungerar bäst när de som lever med problemen får vara med och utforma dem. Idén är lätt att formulera men svårare att genomföra.