Photo credit: Interpeace

Interpeace i Almedalen – Unga Fred och Säkerhet i Sverige och i Världen

“Ungas deltagande är en rättighet, och resolution 2250 är ett verktyg för att uppnå det även i Sverige”

För ett drygt år sedan antog FN:s säkerhetsråd resolution 2250, den första resolutionen på temat unga, fred och säkerhet. Interpeaces Tomas Amanuel deltog under Almedalsveckan i ett panelsamtal om vad resolutionen innebär och hur arbetet går för att förverkliga den. Samtalet arrangerades av Utrikespolitiska förbundet i samarbete med Folke Bernadotte Akademien (FBA), myndigheten för fred, säkerhet och utveckling.

Max Landergård modererade samtalet och deltog gjorde Ulrika Modéer, statssekreterare hos Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete; Rosaline Marbinah, Ordförande i Utrikespolitiska förbundet Sverige och vice ordförande i Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU); Chris Coulter, chef för FBAs konfliktförebyggandeprogram; och Tomas Amanuel, projektledare för Interpeace.

Ungas delaktighet – en viktig aspekt för att uppnå resolution 2250

Ulrika Modéer inledde samtalet med att påpeka att antalet konflikter i världen ökar, samtidigt är nära hälften av världens befolkning under 24 år, så visst är det rimligt att unga inkluderas i beslut som i hög grad påverkar framtiden.

FN vill med resolution 2250 uppnå just detta och stärka ungas deltagande och inflytande över frågor som rör fred och säkerhet världen över, men vilka är utmaningarna och hur skapas förutsättningarna?

Ungas engagemang i förändring

I Sverige engagerar sig unga ofta i intresseföreningar som fokuserar på specifika frågor eller föreningar inom sport och kultur. Det är idag mer troligt att man finner unga personer i idrottsföreningar eller musikstudiecirklar än i partipolitiska ungdomsrörelser. Denna trend syns också i andra länder. Samtidigt som allt fler unga idag engagerar och organiserar sig verkar intresset och förtroendet för politiken lågt. Så hur kan man öka ungas engagemang i politiken när många intresserar sig allt mindre för politik i traditionella former?

Enigheten bland paneldeltagarna var stor när det gäller vikten av lokalt ägarskap för att stärka ungas vilja att delta. Interpeaces arbete med unga personer i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige har varit möjligt genom nära samarbeten med lokala organisationer och aktörer som är verksamma och förankrade i området. Genom dessa nyckelpersoner målas en bild av hur områdets dynamik ser ut, vad som fungerar och inte och ungas egna synpunkter på vilken förändring som behövs.

De nya sätten att engagera sig skapar också ett behov av nya former av stöd och finansiering. Ett sätt att vinna tillbaka ungas tillit kan vara att se över de olika hinder som finns för stöd på lokal nivå. Oftast handlar det om att det ställs höga krav på formell organisering för att få tillgång till finansiellt stöd, krav som många organisationer som drivs av unga har svårt att leva upp till. Resolutionen har redan bidragit till att stärka medvetenheten av behovet att se över dessa hinder och hitta nya sätt att stödja ungas deltagande på deras egna villkor.

”Hur finansierar vi ungas engagemang i mindre formella former? Vi måste våga ta större risker!”

När unga själva får vara med i att definiera de problem de står inför och komma med idéer till lösningar ökar engagemanget men också lösningarnas legitimitet och hållbarhet på sikt. Att inkludera unga i beslutsprocesser bör därför ses som en framgångsfaktor som bidrar till mer effektiva och hållbara resultat.

”Ungas möjlighet till organisering är en av resolutionens viktigaste sakfrågor.”